termen Inuit (plural av Inuk ’man’) hänvisar till en grupp ursprungsbefolkningar i de cirkumpolära regionerna Alaska, Kanada och Grönland. Termen används också för kontinuum av språkvarianter som talas av inuiterna. Inuit är en grupp av fem närbesläktade språk som tillhör Eskimo-grenen av Eskimo-Aleut-språkfamiljen. Tre av dessa språk, som talas i Kanada och Grönland, kallas Inuktitut. Två språk, som talas i Alaska, kallas Inupiatun (etnolog). Inuiterna själva använder olika namn för att hänvisa till sina egna språk. Termen Eskimo är ett nedsättande ord i Algonquian som betyder ’ätare av rå kött’. De nomadiska inuiterna tros ha sitt ursprung i nordöstra Sibirien och ha börjat migrera österut över Berings sund till Alaska och sedan över norra Kanada till Grönland i vitt åtskilda grupper runt 2000 f.Kr. Som ett resultat, snarare än att vara ett enda språk, Inuit är ett kontinuum av sorter som inte är lättförståeliga vid deras geografiska ytterligheter.
|
Inuit
|
||
|---|---|---|
| Inuinnaqtun (Västra kanadensiska Inuit, Västra kanadensiska Inuktitut) | 410 | spridda kustsamhällen i västra och norra Kanada. Lagstadgat provinsiellt arbetsspråk i nordvästra territorier. |
| Inuktitut (östra kanadensiska Inuit) | 34,100 | Hudson Strait områden, österut genom Nunavut, södra Baffin Island, och norra kust bosättningar i Quebec, fortsätter längs Nordatlantiska kusten, Newfoundland och Labrador. |
| Inuktitut, Grönländska (Grönländska, Kalaallisut) | 57,000 | Grönland, Danmark. Lagstadgat nationellt språk |
| Inupiatun, Norra Alaskan (Norra Alaskan Inupiat, Inupiat, ”Eskimo”) | 13,500 | Alaska, Norton Sound och Point Hope, USA. |
| Inupiatun, nordvästra Alaskan (nordvästra Alaska Inupiat, Inupiatun, ”Eskimo”) | 5,580 | Alaska, Kobuk River, Noatak River, Seward Peninsula och Berings sund. |
Status
Inuit sorter har en annan status, beroende på det land där de talas:
- Grönland
den största gruppen Inuittalare bor i Grönland och Danmark (57 000). I Grönland, den officiella formen av Inuit, är ett av statens officiella språk (tillsammans med danska). Det kallas Kalaallisut. - Kanada
i Kanada används ordet Inuktitut för att hänvisa till alla kanadensiska sorter av Inuit. Inuktitut är erkänt som det officiella språket i Nunavut Territory (tillsammans med engelska och franska) och Northwest Territories (tillsammans med engelska, franska och flera andra inhemska språk). Det har också lagligt erkännande i Nunavik – en del av Quebec-där det erkänns i stadgan för det franska språket som det officiella undervisningsspråket för Inuitskolor. Det har också ett visst erkännande i Nunatsiavut-Inuitområdet Labrador. Inuit används i tryckta och elektroniska medier i Kanada och Grönland. Inuit Circumpolar Conference har en kommission som ägnar sig åt bevarande av Inuit och utveckling av ett gemensamt skrivsystem för språket. - USA
Inuit har ingen officiell status i Alaska.
dialekter
alla Inuitsorter har ett antal dialekter associerade med deras geografiska läge.
struktur
ljudsystem
nästan alla dialekter av Inuit har bara tre grundläggande vokaler som kan vara antingen korta eller långa. Vokallängd gör skillnad i ordbetydelse. I Nunavut standard romersk ortografi skrivs långa vokaler som en dubbel vokal. Denna regel gäller inte alltid för Alaskas dialekter och vissa områden på Grönland. Vokalsekvenser är begränsade till två intilliggande vokaler.
| Stäng |
i
|
. |
u
|
| Mid | |||
| öppna |
a
|
konsonanter
dialekter kan variera något i antalet konsonanter. Nunavut dialekter av Inuit har femton konsonanter. Andra dialekter kan ha mer. Konsonantkluster är begränsade till sekvenser av två konsonanter.
| Labial | alveolär | Palatal | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| stoppar | röstlös |
p.
|
t
|
k
|
q
|
|
| röst |
ɟ
|
g
|
ɢ
|
|||
| Frikativorna | tonlös |
s
|
||||
| lateral |
v
|
ɬ
|
||||
| Laterals | tonlös | |||||
| röst |
l
|
|||||
| Nasaler |
m
|
n
|
ŋ
|
|||
| Semi-vokaler |
j
|
|||||
- /p/, /t/, /k/, /f/ är oaspirerade, dvs, produceras utan en puff av luft, som i engelska.
- /q/, /GHz/ har inga ekvivalenter på engelska
- /IE / har ingen ekvivalent på engelska
- /IE / har ingen ekvivalent på engelska
- /IE/ har ingen ekvivalent på engelska
- /IE/ har ingen ekvivalent på engelska
Stress
position av stress i ett ord påverkar ordets betydelse.
grammatik
liksom andra Eskimo-Aleut-språk är Inuit-språk polysyntetiska, dvs grammatiska funktioner representeras av en sträng av suffix kopplade till rötter och stjälkar. Som ett resultat har Inuit-språk många långa ord som motsvarar hela meningar på analytiska språk som engelska. Till exempel, Inuktitut ordet tusaatsiarunnanngittualuujunga ’jag kan inte höra mycket väl’ består av elementen tusaa ’höra’ + tsiaq ’väl’ + junnaq ’kunna’ + nngit ’inte’ + tualuu ’mycket’ + junga ’lst person singular, närvarande, vägledande, icke-specifik’ (exempel från Wikipedia).
alla inuitiska språk är ergativa-Absolutiva. Detta innebär att ämnen av intransitiva verb och objekt av transitiva verb är markerade med Absolutiva fallet, medan ämnen av transitiva verb är markerade med ergativa fallet. Detta skiljer sig från indoeuropeiska språk som markerar ämnet för både transitiva och intransitiva verb med nominativt fall och syftet med transitiva verb med ackusativt fall.
substantiv
- substantiv är markerade för fall och nummer. De flesta sorter av Inuit har tre siffror (singular, dual och plural).
- det finns ingen könsmärkning.
- fall inkluderar absolutiva, ergativa, ekvativa, instrumentala, locativa, allativa, ablativa och prolativa.
pronomen
inuiternas pronominala system består av personliga, frågande och demonstrativa pronomen. Inuit har två former av tredje person pronomen: en som motsvarar den tredje personen på europeiska språk och en obviativ form. Detta bidrar till att disambiguate antecedent av ’hans’ i en mening som ’Tommy gav Billy sin boll.’
verb
Inuit verb har ett högt utvecklat system för grammatisk märkning. Ett enda böjt verb kan utgöra en mening, t.ex. quviasuktunga ’jag är glad’ (quviasuk ’glad’ + –tunga ’1st person singular’.)
- Verbs faller i två kategorier: specifika och icke-specifika. Det finns dock många verb som tillhör båda kategorierna. Specifika verb har bestämda objekt. De tar suffixer som indikerar den grammatiska personen för både ämnet och objektet, men inte deras grammatiska nummer.
- verb har böjningar för person och antal av både subjekt och objekt.
- Inuktitut-verb börjar med en rotmorfem och slutar med ett suffix som indikerar den grammatiska personen i dess ämne, t.ex. pisuk ’walk’ + tunga ’1st person singular’ = pisuktunga ’jag går’.
- det finns upp till 8 olika stämningar, inklusive vägledande, imperativ, frågande, optativ och flera former av konjunktiv.
- aspekt uttrycks lexiskt genom härledning, snarare än grammatiskt.
- det finns tre tider: nutid, förflutna och framtid. Medan indoeuropeiska språk tenderar att göra spända skillnader i termer av före eller efter någon specifik händelse, Inuktitut gör ett antal något luddiga skillnader beroende på hur långt in i det förflutna eller framtiden händelsen tog eller kommer att äga rum. På Engelska Kräver denna distinktion ytterligare ord för att placera händelsen i tid, men i Inuktitut bär den spända markören mycket av den informationen, t.ex. tikip– ’arrive’ +niaq– ’later today’ + –tuq ’3rd person singular non-specific’ = tikimniaqtuq ’han anländer senare’ (exempel från Wikipedia).
ordföljd
den normala ordföljden är subjekt-objekt-Verb.
ordförråd
- Inuit har en tendens att inte låna ord från andra språk, utan att bygga dem från inhemska element, t.ex. sukatunik titiraut ’fax’, bokstavligen ’snabba bokstäver’. Nya ord bildas vanligtvis från inhemska och lånade rötter genom tillsats av olika suffixer.
- ordförråden för olika sorter visar olika influenser. Till exempel har sorter som talas i Sibirien lånat ord rom ryska (t.ex. sabaakax ’hund’ från Ryska sobaka. Inuktitut talas i Kanada använder många engelska ord, medan Inuktitut på Grönland visar omfattande inflytande Danska.
| hur mår du? | Qanuipit? |
| adjö | Tavvauvutit (det är det person), tavvauvut( det är ditt eller havsfolk) |
| tack dokument | |
| Ies | II |
| men | Aakka, aagaa |
| Välkommen |
IOOO måste ha hört att Inuit har mans ord för ’drömmar’. Här är deär: anio, apizhak, aput, iriartak, katakartanak, kavisilak, kindirak, mannguk, masak, matsaak, natiruvaak, idukak, kannialaak, kannyk, kiasuka, kik ’ umak.Det finns också en hel del ord för ’ike’, nämligen aggutitaak, ivunit, kilinik, nilak, iduttaak, kusak, sarliar susik, siko, sikukraa, tuvak.
nedan är Inuit siffror 1-10.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Inuktitut, Västkanadensisk |
köttätande
|
asiatiskaukuk
|
pingasut
|
förtryck
|
helt
|
roll eller roll av en kung
|
aypak
|
pingasonik
|
qulingiluat
|
kulit
|
| Inuktitut, Grönländska |
ataaseq
|
björnunge
|
pingasut
|
system
|
helt
|
arfinillite
|
fänkål
|
arfineq pingasut
|
qulingiluat
|
kulit
|
| Aleut | Ataka | aalax | qaanku | sichi | chaang | atuung | uluung | qamchiing | Sichiing | hatix |
skriva
fram till relativt nyligen var Inuit inte skrivet. Det första försöket att skriva språket gjordes av mähriska missionärer i Grönland och Labrador i mitten av 18th century. På 1870-talet anpassade Edmund Peck, en anglikansk missionär, Cree-kursplanen för att skriva Inuit. Andra missionärer, och senare kanadensiska och amerikanska regeringslingvister, anpassade det latinska alfabetet till dialekterna i Mackenzie River delta, de västra arktiska öarna och Alaska. Idag är Inuit skrivet med det latinska alfabetet i Grönland, Alaska, Labrador, Mackenzie River delta i nordvästra territorierna och delvis Nunavut. I större delen av Nunavut och i norra Quebec skrivs Inuit med hjälp av Inuit-kursplanen som har officiell status i Nunavut, tillsammans med det latinska alfabetet. Kursplaner används också officiellt i Quebec. I Grönland är det traditionella latinska skriptet officiellt och används ofta i det offentliga livet. Det latinska skriptet används för att skriva Inupiaq i Alaska. Men i vissa delar av Kanada används Inuit-kursplanen.
nedan är artikel 1 isalsförklaringen om mänskliga rättigheter i två Inuit-skript.
Grönländska Inuktitut Immikkoortoq1. Inuit reparation inunngorput nammineersinnaassuseqarlutik assigiimmillo varv inimmilluseqarlutillo pisinnaatita ukrainicffeqarlutik. Solaqassusermik tarnillo nalunngissusianik pilersugaapput, imminnullu ilioreqeqatigiittariaqaraluarput qatanngutigiittut peqatigiinnerup anersaapput.Det här är en förgreningssida som listar artiklar associerade med titeln eastern canadian inuit.
artikel 1 alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör agera mot varandra i en anda av broderskap.
Visste Du?
engelska har lånat ett antal ord från Inuit-språk. Bland dem är följande:
|
lånat ord
|
Ursprung
|
|---|---|
| Anorak | Kalaallisut anoraq |
| igloo | Kalaallisut igdlo ’hus’ |
| kajak | Kalaallisut qayaq, bokstavligen ’liten båt av skinn’ |
| nanuk (nanook) | isbjörn |
| parka | tros vara av Aleut ursprung |
| umiak | flerpersonskajak |