kurdiska

kurdiska (Kurdi, Brasilien) tillhör den indo-iranska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen. Man tror att det första indoeuropeiskt talande folket började flytta in i det nuvarande Kurdistan för cirka 4000 år sedan. Under de kommande två tusen åren, kurdernas originalspråk var helt förskjuten av en indoeuropeisk sort som så småningom blev kurdiska som det talas idag. Kurdiska är ett makrospråk som består av ett kontinuum av närbesläktade språk som talas över ett stort territorium som omfattar Turkiet, Kurdistan, Iran, Syrien, Irak, Iran, Armenien, Georgien och Azerbajdzjan med en stor diaspora spridd över hela Europa och USA.

Status

kurdernas status varierar från land till land. Irakiska Kurdistan och Kurdistanprovinsen i Iran erkänns officiellt som delar av Kurdistan. De turkiska och Syriska regeringarna erkänner emellertid inte sina delar av Kurdistan som en specifik region.

• Iran
  de flesta iranska kurder bor i byar, och resten är nomadiska. De pratar kurdiska hemma. Kurdiska undervisas i skolor i kurdiska områden. Det finns tidningar, tidskrifter och radiosändningar på kurdiska. De flesta kurdiska talare i Iran talar också Västra Persiska (Farsi).
• Irak
  kurdiska har officiell regional status i Irakiska Kurdistan. Sedan 1919 har det varit undervisningsmediet i offentliga skolor. Det finns en tidning och några publikationer på kurdiska, samt TV-och radiosändningar. Det har gjorts ett försök att etablera ett litterärt språk baserat på dialekten av Erbil, huvudstaden i Kurdistan, och att rensa det av arabiska lånord.
• Turkiet
  kurdiska har en lång historia av förföljelse i Turkiet. Det förbjöds 1938 vilket ledde till förlust av läskunnighet och tillväxt av Kurdisk-Turkisk tvåspråkighet. 1961, med en ny turkisk konstitution, började kurdiska publikationer dyka upp, men förbjöds ofta så snart de kom ut. 1967-1980 antogs en serie lagar för att undertrycka användningen av kurdiska. 1991 legaliserade den turkiska regeringen användningen av kurdiska. Under 2006 tillät Turkiet privata tv-kanaler att börja begränsad sändning av kurdiska språkprogrammering, förutom barnteckningar och utbildningsprogram som lär ut det kurdiska språket och kurdisk läskunnighet.
• Armenien
  från 1930-talet till 1980-talet skyddades Armeniens lilla kurdiska samhälle och fick statligt sponsrat kulturellt stöd. Det fanns en kurdisk radiosändning och en kurdisk tidning. Scenkonst blomstrade. Med Sovjetunionens upplösning förändrades situationen drastiskt och den kurdiska minoriteten står inför en osäker framtid.
• Syrien
  språket talas hemma. Syrien motsätter sig användningen av kurdiska i det offentliga livet.

dialekter

skillnaden mellan språk och dialekt inom kurdiska är problematisk och bygger på olika kriterier, inte alla språkliga. De kurdiska Språkakademin delar upp de kurdiska språken/dialekterna i tre huvudgrupper som inte innehåller ett antal andra språk / dialekter som tros tillhöra det kurdiska makrospråket. Var och en av dessa stora dialekter kan i sin tur delas upp i ett antal mindre sorter. Etnolog bryter upp kurdiska i tre stora grupper:

• Centralkurdiska (Kurdi, Sorani) talas av 3,5 miljoner människor i Irak och av 3,2 miljoner i Iran. Det talas också i Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Iran, Irak, Libanon, Syrien och Turkmenistan (etnolog). Den totala befolkningen av talare för Centralkurdiska uppskattas till 6,8 miljoner talare (etnolog). Det finns 10 sorter av centrala kurdiska. Den centrala dialekten anses vara den litterära formen av kurdiska.
• nordkurdiska (Kermanc, Kirmanc, Kurdi, Kurd, Kurmanc, Kurmanji) talas av 15 miljoner människor i Turkiet. Det talas också i Iran, Irak, Libanon, Syrien och Turkmenistan. Den globala befolkningen av talare för nordkurdiska beräknas vara cirka 20,2 miljoner människor (etnolog). Det finns sex regionala sorter av nordkurdiska.
• sydkurdiska talas av 3 miljoner människor i Iran och Irak (etnolog).

struktur

ljudsystem

beskrivningen av Kurdisk fonologi nedan är baserad på Centralkurdiska som anses vara standarden.

vokaler

Centralkurdiska har tio vokalfonem, dvs ljud som skiljer ordbetydelse. De ges nedan. Vissa vokaler kan vara korta eller långa. Vokallängd gör skillnad i ordbetydelse. I tabellen nedan representeras vokallängden av en macron. Långa vokaler representeras av en circumflex accent,dvs.

• långa vokaler förkortas när de är ostressade eller i slutet av orden.
• vokalen / aug/ är frånvarande på andra Indo-iranska språk och är resultatet av påverkan av omgivande turkiska språk där denna vokal är mycket vanlig.
• /kg / = A i ungefär

konsonanter

nedan är ett diagram över konsonantfonemerna i Centralkurdiska. Fonem är ljud som skiljer ordbetydelse. Fonem som ges inom parentes förekommer endast i lånord.

• /q/ ocurs främst i arabiska lånord.
• / v / är mycket sällsynt.
• /ʃ/ = sh i butik
• /tʃ/ = ch i det hacka
• /ʒ/ = s i glädje
• /dʒ/ = j i jobb
• /x/ = liknar ch i det tyska uttalet av Bach
• /ɣ/ = samma som ovan men tonande; någon motsvarighet på engelska
• /t/ har ingen motsvarighet i engelska.
• / Bisexuell / har ingen motsvarighet på engelska.
• / Portuguese / = ng i sång
• / Portuguese / har ingen motsvarighet på engelska.
• / j / = Y i ännu

grammatik

liksom andra iranska språk är kurdiska ett böjt språk, dvs det lägger till prefix och suffix till rötter för att uttrycka grammatiska relationer och att bilda ord.

substantiv

• substantiv kan vara enkla eller sammansatta.
• varje omodifierat substantiv på kurdiska kan vara generiskt, dvs det kan hänvisa till ett eller flera objekt. Plural är inte obligatoriskt när mer än ett objekt är underförstått.
• det finns inget grammatiskt kön.
• Fall förlorades utom i Kurmanji (Norra kurdiska).
• bestämdhet är inte formellt markerad.
• adjektiv överensstämmer med de substantiv som de ändrar i antal och fall (det senare endast i Kurmanji).
• personliga pronomen är markerade för antal och person (1: a, 2: a, 3: e). De kan vara fristående eller ha formen av klitiker. Fristående former används för betoning.

verb

kurdiska verb överensstämmer med sina ämnen i person och nummer. De har följande viktiga egenskaper:

• verb har två stammar: nuvarande och tidigare.
• nuvarande stammar kan vara enkla eller sekundära.
• enkla tider bildas genom tillsats av personliga ändringar till de två stjälkarna.
• sekundära stammar består av en rot + suffix som indikerar transitivitet, intransitivitet och kausativitet.
• det finns tre tider: nutid, förflutna och framtid.
• det finns två röster: aktiv och passiv.
• det finns två aspekter: imperfective och perfective. Aspekt är lika viktig som spänd.
• det finns fyra stämningar: vägledande, villkorlig, imperativ, och potential.
• tidigare spända transitiva meningar bildas som ergativa konstruktioner, dvs transitiva verb i förfluten tid överensstämmer med objektet snarare än ämnet för meningen.

ordordning

den normala ordordningen på kurdiska är subjekt-objekt-Verb. Modifierare följer substantiverna de ändrar.

ordförråd

kurdiska delar det mesta av sitt ordförråd med andra Indo-iranska språk. Men eftersom kurdiska talas i många länder har dess talare i vart och ett av dessa länder upplevt olika språkliga och kulturella influenser. Till exempel har irakiska och syriska kurder, uppvuxna i ett arabiskt utbildningssystem, antagit ett betydande antal arabiska ord. Kurder i Turkiet har lånat ord från turkiska; Kurder i Iran har assimilerat persiska ordförråd; och kurder i Armenien har lånat ord från armeniska och ryska. Senast har engelska blivit en källa till upplåning, främst inom områdena vetenskap, teknik, politik och militären.

Nedan följer några grundläggande kurdiska ord och fraser. En circumflex accent representerar vokallängd, bokstaven c representerar ljudet som i Kap.

nedan finns kurdiska siffror 1-10.

skriva

för mycket av sin historia skrevs den kurdiska litteraturen på arabiska, persiska eller turkiska, även om kurdiska, skrivna i det Perso-arabiska manuset, började dyka upp skriftligt i 7th century AD. För närvarande är kurdiska skrivet i tre olika skrivsystem:

• Perso-arabiska alfabetet i Iran och Irak
• latinska alfabetet i Turkiet och Syrien
• kyrilliska alfabetet i Armenien

försök görs för närvarande för att skapa ett standardiserat enhetligt kurdiskt alfabet med en en-till-en-korrespondens mellan bokstäver och fonem, dvs ljud som gör skillnad i ordbetydelse. Att implementera ett standardiserat litterärt språk och ortografi är dock en skrämmande uppgift för ett språk som talas i så många olika länder.

ta en titt på artikel 1 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna på kurdiska.

Hemu mirov azad u di weqar u mafan de wekhev tio dinyaye. Du kan se att du är i U Dyk li hember hev bi zihniyeteke bratiye bilivin.

alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör agera mot varandra i en anda av broderskap.

Visste Du Det?

ett kurdiskt ord används ofta i internationella nyheter och blir snabbt bekant för de flesta amerikaner.