de berättande utdragen som presenteras här är ett litet urval av den mängd historier som finns tillgängliga i denna onlinesamling. Vissa berättelser innehåller häpnadsväckande beskrivningar av grymhet medan andra förmedlar en nästan nostalgisk syn på plantagelivet. Dessa berättelser ger ett ovärderligt första personskonto om slaveri och de individer som det drabbade.
de berättande utdragen som presenteras här är ett litet urval av den mängd historier som finns i denna onlinesamling. Vissa berättelser innehåller häpnadsväckande beskrivningar av grymhet medan andra förmedlar en nästan nostalgisk syn på plantagelivet. Dessa berättelser ger ett ovärderligt första personskonto om slaveri och de individer som det drabbade. Även om afroamerikanerna som levde under slaveri inte längre är med oss, kvarstår deras erfarenheter på grund av dessa intervjuer som spelades in i slutet av 1930-talet av Federal Writers’ Project.
John W. fält, ålder 89
”i de flesta av oss färgade människor var den stora önskan att kunna läsa och skriva. Vi utnyttjade alla möjligheter att utbilda oss själva. Större delen av plantageägarna var mycket hårda om vi fångades och försökte lära oss eller skriva. Det var lagen att om en vit man fångades försöker utbilda en neger Slav, han var skyldig till åtal medför böter på femtio dollar och ett fängelsestraff. Vi fick aldrig åka till stan och det var först efter att jag sprang iväg som jag visste att de sålde allt annat än slavar, tobak och wiskey. Vår okunnighet var det största grepp som södern hade på oss. Vi visste att vi kunde fly, men vad då? En brottsling som är skyldig till detta brott utsattes för mycket hård straff.”
Läs resten av denna berättelse
Sarah Frances Shaw Graves, ålder 87
”jag föddes 23 mars 1850 i Kentucky, någonstans nära Louisville. Jag går på 88 år just nu. (1937). Jag fördes till Missouri när jag var sex månader gammal, tillsammans med min mamma, som var en slav som ägs av en man vid namn Shaw, som hade tilldelat henne till en man vid namn Jimmie Graves, som kom till Missouri för att leva med sin dotter Emily Graves Crowdes. Jag har alltid bott med Emily Crowdes.”
frågan om tilldelning var förvirrande för intervjuaren och moster Sally försökte förklara.
” ja ’ m. tilldelade? Jag ska förklara det, ” svarade hon. ”Du ser att det fanns slavhandlare i dessa dagar, jes” som du har häst och mule en ” auto handlare nu. De köpte och sålde slavar och hyrde ut dem. Ja, jag hyrde ut dem. Tilldelade betyder något som hyrs ut. Men slaven fick aldrig någon lön. Att allt gick till befälhavaren. Mannen de tilldelades betalade mästaren.”
” jag såldes aldrig. Min mamma såldes bara en gång, men hon hyrdes ut många gånger. Ja ’ m när en slav tilldelades, någon gjorde en handpenning och gav en inteckning för resten. En chattel inteckning. . . .”
”tilldelningar gjorde mycket sorg för slavarna”, hävdade moster Sally. ”Vi lämnade min pappa i Kentucky, för att han tilldelades en annan man. Min pappa visste aldrig vart min mamma gick, en ’ min mamma visste aldrig vart pappa gick.”Moster Sally pausade ett ögonblick och fortsatte sedan bittert. ”De ville aldrig att mamma skulle veta, för de visste att hon aldrig skulle gifta sig så länge hon visste var han var. Vår Herre ville att hon skulle gifta sig igen och uppfostra fler barn till slavar. De ville aldrig att mamma skulle veta var pappa var, en ”hon gjorde aldrig,” suckade moster Sally.
Läs resten av denna berättelse
Sarah Gudger, ålder 121
i ’membahs de tid när mah mammy Wah levande, jag wah en liten chile, afoah dey tuck huh t’ fälgar Crick. Alla vi chillens Wah playin ’i de ya’ d en natt. Jes ’arunnin’ an ’aplayin’ lak chillun will. Helt plötsligt mammy cum att de gör ’alla A’ sited. ”Cum i heah dis minnit,” säger hon. ”Jes tittar upp på vad som är ahappenin” och välsignar ditt liv, älskling, da sta’ s Wah fallin’ jes’ lak rain.* Mammy Wah tebble skeed, men vi chillen wa ’nt afeard, nej, vi wa’ nt afeard. Men mammy hon säger evah tid en sta ’ fall, somebuddy kommer att dö. Titta lak lotta folk kommer att dö f ’om de ser ob dem sta’ s. Ebbathin ’wah jes’ lika ljus som dagen. Du cudda plocka upp en nål. Du vet att de sta inte lyser lika ljus som dey gjorde tillbaka den. Jag wondah wy Dey don’. Dey jes ’ Don ’ lysa så ljust. Wa ’nt länge afoah Dey tog mah mammy bort, och jag wah lef’ ensam.
*(en av de mest spektakulära meteoriska duschar på rekord, synlig över hela Nordamerika, inträffade 1833.)
Läs resten av denna berättelse
Charley Williams, ålder 94
när de day börjar knäcka de hela plantagen bryter ut med alla slags ljud, och du kan berätta vad som händer med de slags ljud du hör.
Come de daybreak du hör de pärlhöns börjar potracking ner vid kanten av de woods lot, och den de tuppar alla startar ’round de barn och de ducks äntligen vakna upp och jine i. Du kan lukta de sow magen stekning ner på stugorna i de” row, ” att gå wid de hoecake och de kärnmjölk.
den purty soon de wind stiger lite, och du kan höra en gammal klocka donging sätt på någon plantage en mil eller två av, och den fler klockor på andra ställen och kanske ett horn, och purty soon younder go old Master ’s old ram horn wid en lång toot och den några korta toots, och här kommer de övervakare ner de rad av stugor, hollering höger och vänster, och plocka de ham out’ n hans tänder wid en lång glänsande gås quill pick.
klockor och horn! Klockor för dis och horn för dat! Allt vi visste var att gå och komma med de bells and horns!
Läs resten av denna berättelse
James Cape, ålder över 100
”jag är bo’ n i Yonder sydöstra Texas och jag vet inte vilken månad eller de år för sho’, men ’twas mer dan 100 för flera år sedan. Min mammy och pappy var bo ’n i Afrika, dats vad dey tol’ mig. Dey ägdes av Marster Bob Houston och han hade de ranch ner dere, whar Dey har boskap och hosses.
” när jag är gammal ’nough att sätta på de hoss, Dey lärde mig att rida, tendin’ hosses. För jag är bra hoss ryttare, Dey använder mig hela tiden gwine efter hosses. Jag åker med dem till Mexiko. Vi korsar floden många gånger. Jag ’medlemmar en gång när vi var en drivin’ ’bout 200 hosses north’ Ards. Dey var en dålig hagel storm kommer in i ansiktet av de herd och dat herd vänder och börjar de annat sätt. Dere var fem av oss ryttare och vi var tvungna att hålla dem hosses från spridning. Jag var ledare och vet du vad som händer med denna nigger om min hoss snubblar? Rätt dere ’ s whar jag skulle fortfarande vara! Marster ger mig en ny sadel till savin ’ de hosses.
Läs resten av denna berättelse
Tempie Cummins, ålder okänd
”den vita chillun försöker lära mig att läsa och skriva men jag gjorde’ larn mycket, ’för jag allus workin’. Mamma jobbade i huset, och hon lagade mat också. Hon säger att hon brukade gömma sig i skorstenen och lyssna på vad de vita folket säger. När frihet var ’clared, marster skulle’ berätta för dem, men mor hon höra honom tellin’ mistus att slavarna var fri, men de gjorde’ vet det och han är inte gwineter tell ’em tills han gör en annan gröda eller två. När mamma hör att hon säger att hon glider ut skorstenen hörnet och knäcka hälarna tillsammans fyra gånger och ropar, ’ jag är fri, jag är fri.’Sedan springer hon till fältet,’ gainst marster ’s will och tol’ alla andra slavar och de slutar arbeta. Sedan springer hon iväg och på natten glider hon in i en stor ravin nära huset och får dem att ta mig till henne. Marster, han kom ut med sin pistol och sköt mot mamma men hon kör ner ravinen och gits bort med mig.
Läs resten av denna berättelse
William Moore, ålder 82
”några söndagar gick vi till kyrkan någon plats. Vi allus gillade att gå någon plats. En vit predikant allus berättade att ’ bey våra herrar och arbeta hårt och sjunga och när vi dör vi går till himlen. Marse Tom hade inget emot att vi sjöng i våra stugor på natten, men vi borde inte låta honom cotch oss be.
”verkar som niggers jus’ fick be. Halva livet är i bön. Vissa nigger turas ’ bout att titta på och se om Marse Tom ändå ’bout, då de cirklar theyselves på golvet i kabinen och be. De git till moanin ’låg och mild,’ en dag, en dag, en dag, detta ok gwine lyftas offen våra axlar.’
” Marse Tom har varit död länge nu. Jag ljuger om att han är i helvetet. Verkar så där han är länge. Han var en hemsk elak man och hade en indiff ’ ent, elak fru. Men han hade böter’, sweetes ’ chillun Lawd någonsin låta leva och andas på denna jord. De är så snälla och sorgar över oss slavar.
”några av dem chillun brukade läsa oss li’ l saker ur papper och böcker. Vi skulle titta på dem papper och böcker som de somethin’ mäktiga nyfiken, men vi bättre att inte låta Marse Tom eller hans fru vet det!
Läs resten av denna berättelse
Walter Rimm, ålder 80
”min pappa var inte rädd för ingenting. Han är lätt cullud från de vitt blod, och han springer iväg flera gånger. Dere är stora skogen runt och vi ser massor av run-awayers. En gammal kollega namn John varit en run-awayer i fyra år och de patterrollers * försöker alla Dey tricks, men dey kan inte cotch honom. Dey vill ha honom dålig, för det spira andra slavar att springa iväg om han förblir a-lös. Dey sots de fälla för honom. Dey vet att han gillar god mat, så dey ’varierar för en quiltin’ och ger chitlin s och lut hominey. John kommer och är inne när de patterrollers rider upp till de door. Alla Gits tyst och John står nära de dörr, och när dey börjar komma in han griper de spade full av het aska och kastar dem i de patterrollers ansikten. Han går igenom och springer iväg, hollerin’, ’fågel i luften!’
” en kvinna namn Rhodie springer iväg för lång spell. De hounds kommer inte att jaga henne. Hon stjäl varmt lätt bröd * * när dey sätter det i fönstret för att svalna och bor på dat. Hon berättade för min mammy hur man håller de hounds från att följa dig är att ta svartpeppar och lägga den i dina strumpor och springa utan dig skor. Det gör de hounds nysa.
” en dag är jag i de woods och möter de nigger runawayer. Han kommer till de cabin och mammy gör honom till en bacon – och äggsmörgås och vi fröer honom aldrig igen. Kanske gjorde han klart för Mexiko, där många slavar går till.
* ”Patterrollers” (patrollers) var vita män som tjänstgjorde på lokala patruller organiserade i hela söder för att kontrollera slavarnas rörelse utanför sina hemplantager. Patrullers poliserade sina stadsdelar genom att utmana någon slav som de misstänkte vara hemifrån för att producera ett skriftligt ”pass” eller tillstånd från hans eller hennes herre. Slavar som hittades utan pass var föremål för arresteringar, misshandel eller andra former av våld, varav några ledde till döden.
* * ”lätt bröd” är syrat bröd gjort med vetemjöl. Där resten av landet helt enkelt säger bröd, säger sydlänningar ofta lättbröd eller, mindre vanligt, limpa bröd, för att hänvisa till bröd av vetemjöl och syrat med jäst. I motsats till vad nordbor kanske tror är lättbröd inte en synonym för vitt bröd. ”Ljus ”hänvisar inte till brödets färg utan till jäst som” lättar ” det, så lätt bröd kan vara helvete eller vitt. Lätt bröd eller limpa bröd kontrasterar istället med pone eller cornpone, bröd med majsmjöl och vanligtvis osyrat. Källa: American Heritage Dictionary of the English Language, fjärde upplagan (New York: Houghton Mifflin, 2000)
Läs resten av denna berättelse