Vad är skillnaden mellan stödjande och palliativ vård?

Artikelhöjdpunkter

• ursprunget till termerna ”palliativ vård” och ”stödjande vård” skiljer sig åt, men används ofta omväxlande; deras likheter och mål överväger långt deras skillnader.
• studier har visat att patienter och leverantörer har ett mer gynnsamt intryck av termen ”stödjande vård” än ”palliativ vård.”
• många patienter och leverantörer tvekar att söka ”palliativ vård” eftersom de felaktigt fruktar att det liknar att ge upp behandlingen.

som ett resultat av enorma framsteg i behandlingen av cancer i tidigt och avancerat stadium lever fler patienter med en diagnos av cancer under längre perioder. Trots förbättringar i cancervården fortsätter dock många patienter att uppleva biverkningar från sin sjukdom eller behandling och i slutändan kommer många att dö av sin cancer. Lyckligtvis finns det nu en mängd insatser för att förbättra patientens livskvalitet. Både ”palliativ vård” och ”stödjande vård” ägnas åt patienter som lever så bra som möjligt så länge som möjligt. Även om dessa termer nu ofta används omväxlande, det finns skillnader som är värda att notera i deras historia och deras konnotationer.

Vad är stödjande vård?

den multinationella Föreningen för stödjande vård i Cancer definierar stödjande vård i cancer som ” förebyggande och hantering av de negativa effekterna av cancer och dess behandling. Detta inkluderar hantering av fysiska och psykiska symtom och biverkningar över hela kontinuumet av cancerupplevelsen från diagnos genom behandling till vård efter behandling. Förbättrad rehabilitering, sekundär cancerförebyggande, överlevnad och vård i slutet av livet är en integrerad del av stödjande vård.”1

framsteg inom cancerterapi på 1960-och 1970-talet ledde till betydande framgångar i behandlingen men medförde betydande toxiciteter som ledde till att många patienter minskade behandlingen. Den ”stödjande vård” – rörelsen bildades som svar på dessa negativa behandlingsupplevelser och ägnade sig åt att hitta sätt att minimera behandlingstoxiciteter. Detta arbete ledde till skapandet av specifika riktlinjer som behandlade biverkningar av cancerbehandling, såsom febril neutropeni, antiemetika, mukosit och dermatologiska toxiciteter. Sådana riktlinjer har varit avgörande för att hantera vanliga biverkningar av cancerbehandling, vilket förbättrar livskvaliteten hos patienter som får cancerbehandling.2

stödjande vård inom onkologi fortsätter att utvecklas. Förnuftig användning av opioider och sjukdomsmodifierande benterapier indikeras nu för behandling av cancerrelaterad smärta. Alternativa eller kompletterande medicintekniker, såsom akupunktur, kan förbättra artralgi i samband med bröstcancerbehandling. Hårbottenkylningsanordningar kan förhindra håravfall i samband med vissa kemoterapier. Sammanfattningsvis uppstod den stödjande vårdrörelsen från en önskan att minimera toxiciteter av cancerterapi, så dessa behandlingar kunde fortsätta.

Vad är palliativ vård?

palliativ vård, enligt Center to Advance palliativ vård, är ” specialiserad medicinsk vård för personer som lever med allvarliga sjukdomar. Det är inriktat på att ge patienter lättnad från symtom och stress vid en allvarlig sjukdom—oavsett diagnos. Målet är att förbättra livskvaliteten för både patienten och familjen. Palliativ vård tillhandahålls av ett team av läkare, sjuksköterskor och andra specialister som arbetar med patientens andra läkare för att ge ett extra lager av stöd. Palliativ vård är lämplig i alla åldrar och i vilket skede som helst i en allvarlig sjukdom och kan ges tillsammans med botande behandling.”3

palliativ vård antas ofta felaktigt vara synonymt med hospice-vård. Hospice behörighet kräver att två läkare intygar en patients livslängd för att vara 6 månader och att patienter avstår från ytterligare sjukdomsmodifierande behandlingar, såsom kemoterapi. Palliativ vård skiljer sig från hospice vård genom att den kan integreras tidigare i sjukdomsbanan, kan levereras samtidigt med sjukdomsriktad Vård och kräver inte en läkare beräknad livslängd. Palliativ vård är lämplig för alla patienter med allvarlig sjukdom, oavsett om de får livsförlängande terapier eller inte, och kan levereras i öppenvård och öppenvård.

under 2006 erkändes den medicinska subspecialiteten för hospice och palliativ medicin (HPM) först som en specialitet för American Board of Medical Specialties. Tre år senare lade ackrediteringsrådet för medicinsk utbildning HPM till sin lista över ackrediterade program. Genom att erkänna fältets olika räckvidd kan läkare gå in i HPM fellowship-utbildning från en mängd olika specialiteter, inklusive intern-eller familjemedicin, kirurgi, anestesi, psykiatri, obstetrik och gynekologi och barnläkare.4

Vad finns i ett namn?

vissa institutioner och organisationer använder nu termerna ”stödjande vård” och ”palliativ vård” omväxlande. American Cancer Society säger att ” palliativ vård (eller stödjande vård) är vård som fokuserar på att lindra symtom orsakade av allvarliga sjukdomar som cancer. Det kan ges när som helst under en persons sjukdom för att hjälpa dem att känna sig mer bekväma.”5 stödjande vård, enligt definitionen av National Cancer Institute (NCI), är ”vård som ges för att förbättra livskvaliteten hos patienter som har en allvarlig eller livshotande sjukdom. Målet med stödjande vård är att så tidigt som möjligt förebygga eller behandla symtomen på en sjukdom, biverkningar orsakade av behandling av en sjukdom och psykologiska, sociala och andliga problem relaterade till en sjukdom eller dess behandling. Kallas också komfortvård, palliativ vård och symptomhantering.”6

därför är både palliativ vård och stödjande vård inriktad på patienter, familjer och bevarande eller förbättring av livskvaliteten. Så är det en skillnad? Även om ingen skulle invända mot” stödjande vård ” – insatser som syftar till att lindra cancerrelaterad smärta och nöd, tvekar många patienter, familjer och leverantörer att söka ”palliativ vård” eftersom de felaktigt fruktar att det är relaterat till att ge upp behandlingen. Den ihållande missuppfattningen-lika mycket av vårdpersonal som av patienter och familjer—att termen ”palliativ vård” förblir synonymt med ”vård i slutet av livet” utgör ett betydande hinder för patienter och familjer som får välbehövliga tjänster.7 således kan vissa patienter och leverantörer se termen” stödjande vård ” som ett mindre känslomässigt laddat namn för samma tjänster.

University of Texas MD Anderson Cancer Center undersökte sina läkare och leverantörer på mellannivå och fann att termen ”palliativ vård” uppfattades som mer oroande och som att minska hoppet för patienter och familjer. De föredrog namnet ” stödjande vård ”och uppgav att de skulle vara mer benägna att hänvisa patienter till en tjänst som heter” stödjande vård.”8 efter att institutionen bytte namn på både slutenvård och öppenvård från ”palliativ vård” till ”stödjande vård” 2007 fann de en 41% ökning av konsulterna. Dessutom minskade tiden från patientinstitutionell registrering till poliklinisk remiss av palliativ vård från 13,2 månader till 9,2 månader, vilket indikerar att patienter sågs tidigare i sjukdomsförloppet.9

forskare från University of Pittsburgh intervjuade patienter med avancerad cancer och fann att patienter hade ett mer gynnsamt intryck av termen ”stödjande vård” än ”palliativ vård.”10 patienter var mer benägna att jämföra stödjande vård med förbättrad kommunikation, information och psykologiskt, mentalt och socialt stöd. De var mer benägna att jämföra palliativ vård med vård som tillhandahölls i slutet av livet.

studier på palliativ Vårdintervention

studier har visat att integrering av tidig palliativ (eller stödjande) vård i behandlingsplaner för patienter med avancerad cancer är förknippad med förbättrad livskvalitet,11-14 humör, mindre aggressiv vård i slutet av livet, minskad vårdgivarebesvär och potentiellt förbättrad total överlevnad när den tillhandahålls tidigt.11,15 baserat på dessa gynnsamma resultat uppdaterade ASCO sin riktlinjer för klinisk praxis 2017 och uppgav att ”inpatienter och polikliniker med avancerad cancer bör få dedikerade palliativa vårdtjänster tidigt i sjukdomsförloppet, samtidigt med aktiv behandling. Remiss av patienter till tvärvetenskapliga palliativa vårdteam är optimal, och tjänster kan komplettera befintliga program.”16

trots de positiva uppgifterna för att införliva tidiga palliativa vårdinterventioner i standard onkologivård kvarstår många frågor som:

• Vad är det bästa sättet att införliva palliativ vård i cancervården?
• vad utgör” tidig ” palliativ vård?
• vilka är de kritiska medlemmarna i palliativ vårdteamet?
• var behöver tidig palliativ vård ske?
• bör specialiserade palliativa vårdgivare vara inbäddade i cancercentret?
• hur ofta ska palliativa vårdbesök vara?
• behöver palliativ vård tillhandahållas av en styrelsecertifierad palliativ vårdläkare eller avancerad sjuksköterska, eller bör varje onkolog anförtros att tillhandahålla primär palliativ vård?

det finns inget sätt att interweave palliativ och onkologi vård. Många studier har publicerats, alla med olika metoder för integration och definitioner av ”tidigt.”

en landmärkestudie som integrerar palliativ vård i vanlig onkologivård registrerade öppenvårdspatienter med avancerad icke-småcellig lungcancer diagnostiserad inom de senaste 8 veckorna till en personlig palliativ vårdintervention, med en styrelsecertifierad palliativ vårdläkare eller avancerad sjuksköterska inom 3 veckor efter inskrivning och minst varje månad därefter.11 ENABLE III-studien registrerade patienter från ett lantligt NCI-omfattande cancercenter till ett telefonbaserat utbildningsintervention som drivs av avancerade sjuksköterskor.15 båda dessa studier visade en statistiskt signifikant förbättring av patientens livskvalitet, vilket illustrerar att palliativ vård är fördelaktig och kan behöva anpassas för att passa det specifika samhällets behov.

många av de palliativa vårdintegrationsstudierna utfördes i eller av akademiska medicinska centra. Alliance a221303-studien, som randomiserar patienter med obotliga lung-eller gastrointestinala maligniteter inom 8 veckor efter diagnos till tidig palliativ vård kontra standardvård, syftar till att bedöma palliativ vårds roll i bredare situationer (NCT02349412). Det hoppas att denna studie, som genomförs i kooperativgruppsinställningen, kommer att tillåta samhällsplatser där de flesta patienter får sin vård, att delta tillsammans med akademiska medicinska centra och ge lite verklig erfarenhet.

slutsats

fälten ”stödjande vård” och ”palliativ vård” inom onkologi framkom från separata patientbehov, har utvecklats och är nu sammanflätade. Stödjande vård uppstod specifikt för att bekämpa toxiciteter av cancerbehandling. Palliativ vård, som har historiska rötter i slutet av livet och hospice vård, har nu etablerat sig som en medicinsk specialitet för att hjälpa patienter med allvarlig sjukdom att leva så bra som möjligt. Rikliga data visar nu att palliativ / stödjande vård är fördelaktig för patienter och deras familjer och bör införlivas i cancervård.

likheterna och målen för stödjande och palliativ vård överväger långt deras skillnader. Termen som används för att beskriva denna typ av vård är mindre viktig än den fördel den ger till patienter med cancer och deras familjer. Om det tar att byta namn från” palliativ vård ”till” stödjande vård”, så var det. Det som är mest kritiskt är att vi ser till att varje patient har tillgång till detta viktiga extra lager av stöd.